Logga Esofagusatresiföreningen

Operation vid esofagusatresi

Tre kirurger som opererar

Behandlingen vid esofagusatresi är kirurgisk och målet är att skapa en fungerande förbindelse mellan munnen och magsäcken så att barnet kan äta och svälja på ett säkert sätt.

Hur operationen går till beror på:

  • vilken typ av esofagusatresi barnet har
  • avståndet mellan matstrupens ändar
  • om det finns en fistel mellan luftstrupe och matstrupe
  • barnets storlek och övriga hälsa

De flesta barn kan opereras tidigt efter födseln, men ibland behövs andra lösningar eller flera operationer.

Operation vid short gap

Hos många barn ligger matstrupens ändar relativt nära varandra. Detta brukar kallas short gap esofagusatresi. I detta fall sker operationen oftast inom några dagar från födseln.

Vid operationen:

  • stängs eventuella fistlar mellan matstrupe och luftstrupe
  • matstrupens ändar mobiliseras
  • ändarna sys ihop i en så kallad anastomos

Efter operationen vårdas barnet på neonatal- eller intensivvårdsavdelning medan läkningen följs noggrant.

Trakeoesofageal fistel

Många barn med esofagusatresi har också en förbindelse mellan luftstrupe och matstrupe, en så kallad trakeoesofageal fistel.

Fisteln kan göra att:

  • luft passerar ner i magsäcken
  • magsäcksinnehåll riskerar att komma upp i luftvägarna
  • barnet får andningsproblem

En viktig del av operationen är därför att:

  • identifiera fisteln
  • dela den
  • stänga öppningen mot luftstrupen

Operation vid long gap

Hos vissa barn är avståndet mellan matstrupens övre och nedre delar för långt för att de ska kunna sys ihop direkt efter födseln. Detta kallas ofta long gap esofagusatresi.

I dessa fall behöver man vanligtvis vänta med den rekonstruktiva operationen. Under tiden får barnet näring via gastrostomi och hjälp att hålla den övre delen av matstrupen fri från slem med en sond i det övre segmentet. Många barn kan också få stöd med sham feeding för att stimulera sug-, svälj- och ätutveckling inför framtida oral matning.

Ett av målen med att vänta är att matstrupens delar ska få möjlighet att växa, vilket ibland kan minska avståndet mellan dem och öka chansen att kunna bevara och använda barnets egen matstrupe. Hur länge man väntar varierar mellan olika barn och sjukhus, men rekonstruktionen görs ofta när barnet är mellan 3 och 9 månader gammalt.

Om matstrupens delar går att sammanfoga görs operationen som beskrivits ovan. Om avståndet fortfarande är för långt för att kunna koppla ihop matstrupens två delar kan andra rekonstruktiva metoder bli aktuella.

Vilken metod som används beror på flera faktorer, till exempel hur långa de olika segmenten är, barnets anatomi och vilket sjukhus som ansvarar för behandlingen. Vanliga metoder som används idag i Sverige är bland annat att flytta upp magsäcken eller att använda en del av tunntarmen för att sammankoppla de olika segmenten.